Jag påstår att el är den bästa energikällan, förutsatt att elen framställs miljömässigt bra. El är lätt att hantera, lätt att distribuera, har mycket små effektförluster vid användning och i princip inga utsläpp vid användning.

Nedan diskuterar jag framställning och distribution:

Elproduktion:

Först vill jag säga att jag anser att framställning via fossila bränslen utesluts eftersom vi får föroreningar och har begränsad tillgång till dessa. De tar helt enkelt slut medan människan fortfarande lever på jorden. Jag bortser också från atomkraft eftersom vi bl.a. har problem med avfallslagring (tusentals år, som med generation 4 kanske minskas till några hundratals år). Jag stryker också biomassa som drivmedel för kraftverk eftersom biomassa också ger luftföroreningar och utsläpp av koldioxid. Samma sak med alla bränslen som innehåller kol.
Då återstår solenergi, vindenergi och vattenenergi.

Solenergi:

Solenergi kan tas till vara på i huvudsak två sätt: via solceller eller för värme via solpaneler. (Det var populärt under 1980-talet att bygga egna solpaneler av gamla vattenelement.) Solceller omvandlar solljuset direkt till el och har blivit avsevärt billigare under senare år. Problemet med solcellerna är de halvledare som krävs och en del av dem är ändliga resurser. Forskning pågår och bör inriktas på lättåtkomliga och långsiktiga råvaror. Vi har antagligen kommit till det läge där de inte blir nämnvärt billigare utan i stället effektivare.
Här är det dags att lämna många av de stora planerna att täcka ytor som många fotbollsplaner med solceller och i stället satsa på små anläggningar för små byar i utvecklingsländerna. Mindre effektivt för företagen, men betydligt mer effektivt för byborna! Här kan också diskuteras om man ska ha lagar som ger elbolagen tillgån till olika tak mot att de underhåller taken och levererar el till fastigheten och abonnenter i dess närhet.

Vindenergi:

Vindkraftverk upplevs av många som störande, dels utseendemässigt, dels p.g.a. ljudet som uppstår när propellern snurrar.  De byggs oftast höga eftersom vindhastigheten ökar med höjden över omgivningarna. De snurrande propellrarna utgör en fara för flygande fåglar. En del sällsynta jordartsmetaller behövs i elektroniken som hör till. Det kostar en del ekologiska fotavtryck i tillverkningen.

Vattenkraft

El från vatten alstras när vattnet strömmar genom en turbin och i princip driver en propeller där inne. Det vi oftast tänker på är att man först dämmer upp vattnet och sedan släpper ut det kontrollerat genom ett rör till turbinen. En sådan damm kostar en hel del i ekologiskt fotavtryck att bygga. Andra sätt att skaffa effekt till turbinerna är att sänka ned en turbin i redan strömmande vatten. Man får ut mindre energi, men påverkar knappt miljön. Det går också att lägga turbinen i tidvatten eller ta vara på kraft och strömningar i vågor. Likaså går det att använda vattnet som strömmar vid användningen av slussar. Vi har också många nedlagda små kraftverk som inte ansetts lönsamma för de stora energijättarna. Återigen har företagens vinster gått före människans behov.

Sammanfattning av elproduktionen:

Sett över jorden har vi enorma möjligheter att öka elproduktionen med mycket små ekologiska fotavtryck, särskilt om vi tänker samhällsekonomiskt i stället för företagsekonomiskt! Genom att utnyttja de små möjligheterna får vi lokal elproduktion och mindre risk för stora utslagningar av produktionen. Sverige kan i dag lamslås totalt med ett par tre sprängladdningar. Det blir omöjligt med lokal produktion!

Distribution:

Min utopi är ett världsomspännande elnät men oerhört många förgreningar och omkopplingsmöjligheter. Fördelarna är att med mycket lokal produktion blir det ett mycket säkert nät. Behovet av mellanlagring minskar eftersom solen alltid lyser någonstans och det alltid blåser någonstans. Eftersom de främsta mänskliga problemen brukar hänföras till magnetstrålningen runt ledningarna kan man räkna med att vissa av dessa tar ut varandra med ett tätt distributionsnät. Likaså minskar magnetstrålningen om distributionen sker mer i kablar. Också här handlar det om att tänka mer på samhället än företagen. Det är av olika anledningar med fler kablar än större kablar. Fler kablar ger större omkopplingsmöjligheter och därmed större resiliens.
Kravet på mellanlagring minskar, men där den behövs bör speciella miljövänliga batterier eller vätgas användas.Miljövänliga batteier är under utveckling, men blir något större än de vanliga. Storleken är dock knappast avgörande vid mellanlagring. Vätgas måste framställas och det ger en viss energiförlust, men den kan accepteras för mellanlagring. Vätgasmellanlagring bör ske vid platsen för elframställningen. Jag ser ingen lång framtid för vätgas för drivning av transportmedel, eftersom jag ser en framtid där laddning av batteier kan ske på vissa vägar medan man kör och att framdrift kan ske med maglev eller andra direkta elektriska metoder. Vissa fordon kommer att behöva köras på batterier där det .inte får sin el direkt, men en induktionsväg kan både driva framfordonet och ladda batteriet samtidigt. Jag tror energiförlusten blir större med vätgas än med batterier. Dessutom innebär vätgas alltid en liten risk för explosion. Att ladda batteriet på en uppställningsplats, hemma eller annan, behöver ingen större utbyggnad av distributionssystemet.

Sammanfattning av distribution:

Jag önskar ett finmaskigt världsomfattande eldistributionsnät med många omkopplingsmöjligheter och som gynnar lokala elproducenter.
Jag tror på vätgas som en övergående mellanlagringsform vid ställen för elproduktion.
Jag tror inte på något drivmedel för fordon, som kräver annan distribution än det allmänna elnätet.

Please follow and like us: