En del av visioner
Den stora frågar är vad visionerna bör vara. Förslagen att det är billigare att åtgärda problemen utomlands där åtgärderna gör stört nytta? Det är klart vi kan förbjuda de fattiga att få samma standard som vi, men vi förbrukar ändå själva för mycket av jordens resurser. Och vad leder en sådan politik till? Krig och elände och fler flyktingar. Även krig ökar BNP.
Det är de rika länderna som måste dra ner sin förbrukning av naturens resurser. Det gör man bara till en liten del med skatteväxlingar, miljöpremier etc. Sådant ser jag bara som ett nödvändigt lappande inom kapitalismen och under tillväxtens villkor.
Vi måste sträva efter att kostnaden skall hamna på användningen av jordens resurser (inklusive de mänskliga). Jag tror tyvärr att det i stort sett enbart är kostnaden som kan styra inom överskådlig framtid.
Vi kanske ska fundera på hur stora sammanhängande monokulturer vi ska tillåta. Hur ska vi fördela fraktkostnader? Det kan inte vara rimligt att vi i Sverige köper kött billigare från Australien eller Brasilien än från svenska bönder. Att det har med ojämlika löner och bränslepriser att göra är en anledning, men vilka fler finns det?
Och hur kan vi komma fram till att behov i stället för ekonomi bestämmer antalet vårdplatser o.s.v?
Kommentarer
En del av visioner — Inga kommentarer