Jo, genom småskaliga förnyelsebara resurser som omvandlas till el lokalt, i princip på varje fastighet! Till detta kommer de stora sol-, vind-, våg- och vattenkraftverk som redan finns. Nya stora kraftverk, liksom kärnkraft, har oftast för stora sociala, ekologiska, och politiska problem för att ses som framtiden. Jag tror t.ex. att mina förslag nedan kan ge människorna lika bra liv som man påstår att de stora anläggningarna kommer att ge, men utan dessas lokala nackdelar.

För att kunna tänka utanför boxen, lämnar jag till en början allt utom energin utanför resonemanget. Jag vill först nämna de största problemen jag känner till med de metoder jag föreslår. Solkraft ser jag inga andra nackdelar än eventuellt med placeringsytan. Vindkraft för ett viss oväsen. Vågkraft påverkar ekologin i närområdet. Vattenkraft påverkar ekosystemen i sin omgivning, och orsakar CO₂ vid förruttnelse av sådant som dränks av en ev. damm. Ett dammbygge kräver mycket resurser vid bygge, påverkar ekosystemen och orsakar sociala problem i dammen och omgivningen. Kärnkraft drar oerhörda resurser vid bygge, underhåll, bränsleanskaffning, och bevakning av avfallet i tusentals år. Bioenergi hittar ni längst ned.

Hur kan vi då göra?

Tänk om vi skulle förse alla användbara tak med solceller! Tänk om vi skulle lägga ut så små miniturbiner med generatorer, så små att de knappt märks i alla rinnande vattendrag! Tänk om vi skulle placera ett litet vindkraftverk på varje hustak! Tänk om alla dessa skulle kopplas till elnätet! Till detta kommer de sol-vind och vattenkraftverk vi redan har. Hur mycket energi skulle vi kunna få fram? Hur stor del av landets energibehov skulle täckas? Det borde bli rätt stor del, kanske t.o.m. mer än hela landets energibehov. Om vi vill bygga nya större anläggningar måste miljökraven skärpas avsevärt avseende påverkan av social samvaro, av ekosystemen, av tillgång till naturen och av rekreation.

Miljöfrågorna: Solcellerna påverkar knappast miljön, annat än husens utseende. Miniturbinerna påverkar inte sin omgivning särskilt mycket mer än de närmaste metrarna. Där beror det på hur liten den är jämfört med vattenflödet. Det handlar inte om uppdämningar utan bara att lägga ned en turbin i ett vattendrag. Vindsnurrorna för litet oväsen, främst beroende på turbulensen som uppstår när ett propeller blad passerar fundamentet. Där finns utvecklingspotential för främst de små vindsnurrorna.

Ekonomi: För att en sådan här utbyggnad ska fungera måste staten ta hand om utbyggnaden eftersom den inte är företagsekonomisk. Jag tänker mig att staten bekostar hela utbyggnaden, och sedan tar tillbaka det genom energiskatten. Hur stor den blir är en budgetfråga. Amorteringstiden är ju i princip oändlig. Staten äger och ansvarar för dessa anläggningar med kontroll och underhåll, samt uppgraderingar. Detta eftersom alla husägare inte har möjlighet till det. Troligen behövs en lag så att plats för detta med tillgång för staten måste ordnas. I de fall fastighetens värde minskas skall naturligtvis ägaren ersättas för detta.

Till detta kommer att småskaligheten minskar sårbarheten enormt. Det blir omöjligt att slå ut stora delar av elen genom t.ex. sabotage. Vid stormar slås endast ett fåtal ut. När det blir fel blir felsökningen avsevärt mindre.

Frågan är hur man ska räkna ekonomin samhällsekonomiskt. Vilka utgifter slipper staten med det här?

Till sist några ord om bioenergi.

Halten av koldioxid (CO₂) ökar i atmosfären. Det betyder att den biomassan som använder sig av fotosyntes inte räcker till för att ta hand om den CO₂ som vi redan släpper ut. Det i sin tur innebär att om vi tar ut biomassa för att skapa energi i någon form, höjer vi CO₂ värdet i atmosfären. Därför kan vi i nuläget inte använda bioenergi till annat än att ersätta mer nedsmutsande energi. Vi måste öka fotosyntesen på jorden genom att öka biomassan. Att lagra bioenergi är ett mycket dyrt sätt att skjuta problemet på framtiden. Jord- och skogsbruk kan hjälpa till genom mer koldioxidkrävande metoder. T.ex. genom plöjningsfri odling där det går.

Please follow and like us: