Vi har genom tiderna haft ett antal influensor orsakade av olika coronavirus. Jag försöker här ur minnet skriva ned kortfattat om hur de olika influensorna uppfattades, hur  samhällena reagerade och vad som hände och varför. Det är till stor del mina egna gissningar, så bedöm själva!

Spanska sjukan:
Början av 1900-talet.
Den hade hög dödlighet mest beroende på att man i princip inte visste någonting om smittspridning och influensor över huvud taget. Sjukvården var inte särskilt utvecklad. Smittspridningen gick förhållandevis långsamt helt enkelt för att vi inte rörde oss lika snabbt över stora områden som vi gör nu. Spanska sjukan drabbade i stort alla samhällsgrupper. Eftersom självhushållet var omfattande drabbades de utanför smittade områden ytterst litet.

Asiaten:
Slutet på 1950-talet
Jag minns i stort inget annat än att många vänner drabbades och det talades mycket om den, men minns inget om verkningarna i samhället. Vad jag minns var dödligheten ganska låg.

Svininfluensan:
När?
Nu har vanliga influensavacciner använts en tid. Jag minns inget speciellt från den influensan mer än att man stressade fram ett vaccin som började användas med narkolepsi som en allvarlig biverkan.

Sars:
2006?
Det jag minns om Sars är det det först ansågs drabba orienterare. Jag vill minnas att en aktiv orienterare var det första svenska dödsfallet. Jag vill minnas att sjukvårdsmyndigheterna inte riktigt visste vad det var. Jag har uppfattningen av spridningen i Sverige var ganska låg.

Covid 19:
Det är den influensan vi har nu. Vi vet inte mycket mer om den än att den verkar mycket smittsam, men hur mycket av det beror på att vi rör oss mycket snabbare över hela jordklotet och befinner oss mycket nära varandra under alla sorts resor. Den verkade först mycket dödlig, men senare verkar den ha något lägre dödlighet eftersom den i allmänhet ger lindrig influensa. Däremot tycks den vara avsevärt farligare för äldre och framförallt om de dessutom är försvagade av andra sjukdomar. Samhället riktar främst in sig på att minska smittspridningen, främst genom att hindra människor att träffas fysiskt. Någon behandling av själva influensan finns inte.

Min sammanfattning:
De olika influensorna tycks i grunden vara tämligen lika. Smittorisken verkar vara ganska lika, men påverkas av hur mycket människor träffas och hur nära de träffas. Vi vet inte heller om immunitet för en sorts influensa kan göra att en annan sort blir aningen lindrigare. Dödligheten verkar också vara ungefär lika, med en liten ökning i vissa fall för vissa grupper.
Aldrig tidigare har de olika samhällena reagerat so snabbt och så omfattande på en influensa! En del har inriktat sig helt på att få människor att träffas så litet som möjligt för att undvika smittspridning. Det har fördelen att sprida ut belastningen på sjukvården. Men samtidigt tar det längre tid för befolkningen att utveckla s.k. flockimmunitet. Nästan alla influensor har minimerats genom att tillräckligt många i område har utvecklat immunitet. Den andra strategin är att låta så många som möjligt ta sig igenom influensan och därmed snabbare utveckla flockimmunitet. Det minskar belastningen på sjukvården – det räcker att inrikta sig på de svårt sjuka. Tyvärr vet vi inte om vi kan nå flockimmunitet för just comvid-19.
Att resriktioner påverkar ekonomin är självklart. De restriktioner som nu införs innebär enorma förluster för individer och företag. Det kanske hade varit bättre att ha haft en bättre beredskap med fältsjukhus och beredskapslager för läkemedel. Då kanske inte det här enorma stödet till företagen behövts och individerna kanske inte hade gjort samma förluster. De visar också problemen med globaliseringen och ”just in time”.
Ett vaccin mot Comvid-19 kommer att ta ett par år att få fram i tillräckligt säker form. Men nästa pandemi kommer att ha en ny variant!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c